FRÅGOR OCH SVAR om postlistan GUSKELOV -- för östgötar över hela världen -- revision 27 oktober 1994 A. Om postlistan GUSKELOV A1. Vad är postlistan GUSKELOV? A2. Vems påhitt är detta? A3. Varför heter den GUSKELOV? A4. Vem får vara med? A5. Vad får man skriva? A6. Arkiveras gamla meddelanden någonstans? A7. Varför fungerar inte ÅÄÖ? B. Om datanät i allmänhet B1. Vad är elektroniska motorvägar? B2. Vad är Internet, RFC och TCP/IP? B3. Vad är UUCP, Euug och Usenet News? B4. Vad är OSI och X.400? B5. Vad är Memo? B6. Vad är BBS och Fidonet? B7. Vad är Sunet, Swipnet, Tipnet och Transpac? C. Om datanät i Östergötland C1. Vad är Lysator? C2. Vad är den östgötska IT-kommissionen (ITKE)? C3. Vad är Datastradan? C4. Vad är RydNet? C5. Vem finns på datanäten? * A. Om postlistan GUSKELOV ** A1. Vad är postlistan GUSKELOV? Postlistan GUSKELOV är ett fritt och öppet elektroniskt forum för östgötar över hela världen. Alla som har elektronisk post kan delta. Ämnet är allt som rör Östergötland och östgötarna. Genom att skicka elektronisk post till , kan deltagarna sprida meddelanden till varandra på ett enkelt och effektivt sätt. Den adressen representerar en lista över alla deltagarnas adresser, och alla postningar sprids därför till alla deltagare. Den 27 oktober 1994 hade listan 60 direkta mottagare och därtill ytterligare några läsare, som använder News, LysKOM och liknande. Antalet deltagare ökar stadigt. ** A2. Vems påhitt är detta? Postlistan GUSKELOV skapades i augusti 1994 och drivs helt ideellt inom dataföreningen Lysator vid Linköpings Universitet. Läs mer om Lysator vid fråga C1 nedan. Postlistan har ingen ansvarig utgivare, utan varje skribent svarar själv för sina egna inlägg. Se vidare frågorna A4 och A5 nedan. Administratör för postlistan och utgivare av dessa Frågor och svar är Lars Aronsson . ** A3. Varför heter den GUSKELOV? Alla sanna östgötar identifierar sig som "östgöte, guskelov". Det är uttryck för en uppriktig tacksamhet över förmånen att få leva i ett av världens vackraste och rikligast utrustade länder -- det som breder ut sig mellan Boxholm och Bråviken. Eftersom bokstaven Ö inte får förekomma i elektroniska postadresser, valdes namnet GUSKELOV för postlistan. Alla östgötar förutsätts göra kopplingen till sitt älskade hemland när de ser postlistans namn. För obildade utbördingar bör det kanske förklaras att guskelov är en sammandragning av "Gud ske lov" och att uttalet är Öschötte, guschelöv, med rejält breda Ö. ** A4. Vem får vara med? Alla som vill och kan, får delta i postlistan GUSKELOV. Det kostar inget extra att delta i postlistan, givet att du redan har tillgång till elektronisk post. Du behöver inte vara medlem i Lysator. Om du använder LysKOM, kan du gå med i mötet Guskelov. Om du har tillgång till Usenet News inom Linköpings Universitet, kan du gå med i mötet liu.guskelov. Tala med din institutionstekniker vid problem. Om du har tillgång till elektronisk post, kan du skicka din anmälan i ett elektroniskt brev till . Då kommer du att få meddelandena från postlistan direkt till din elektroniska brevlåda. Skilj på de två adresserna! Meddelanden som skickas till adressen kommer automatiskt att spridas till alla deltagare. Anmälan om deltagande och meddelanden om adressändring ska därför inte skickas till den adressen, utan till administratören på . ** A5. Vad får man skriva? Postlistan GUSKELOV har ingen redaktion som bestämmer vad som ska publiceras eller inte, utan alla bidrag publiceras automatiskt. Meddelandena passerar visserligen Lysators datorer, men det finns ingen ansvarig utgivare. Varje skribent får själv svara för sina inlägg. Allt som handlar om Östergötland och är intressant för de övriga deltagarna, är också lämpligt att sprida över postlistan GUSKELOV. Reklam är tillåten, men tänk på att hålla det till rimliga mängder, eftersom det annars sliter hårt på läsarnas tålamod och då kan ge motsatt verkan. Var beredd på personliga svar från andra deltagare. Förslag på lämpliga meddelanden: - Nyhetsnotiser om datanät och annat i Östergötland - Tips om konserter, festivaler och andra evenemang - Diskussioner om kommunal och landstingspolitik - Annonser om lediga platser inom Östergötland - Bilar, bostäder och datorer som köpes, säljes eller bytes - Produkter och tjänster från östgötska företag ** A6. Arkiveras gamla meddelanden någonstans? Alla meddelanden till postlistan GUSKELOV arkiveras och finns tillgängliga för allmänheten i elektronisk form i Lysators FTP-arkiv. I arkivet finns också dessa Frågor och svar. Varje skribent ansvarar under yttrandefrihetsgrundlagen för sina inlägg och äger upphovsrätten till dem, men genom att skicka ett inlägg till postlistan ger skribenten sitt medgivande till denna arkivering och publicering. Lysators FTP-arkiv kan nås på flera sätt. (1) Om du känner till WWW (Mosaic, Netscape eller Lynx), kan du söka på adressen "ftp://ftp.lysator.liu/pub/guskelov". (2) Om du har programmet FTP, så öppna adressen "ftp.lysator.liu.se", logga in som "anonymous" och ange din e-postadress som lösenord. Välj filkatalog pub/guskelov, så hittar du filerna där. (3) Om du bara har e-post, så kan du skicka ett brev till och skriva "help" i meddelandet för vidare instruktioner. ** A7. Varför fungerar inte ÅÄÖ? De svenska bokstäverna ÅÄÖ, som inte finns i engelska alfabetet, är datateknikens ständiga sorgebarn. Varje system och program har sin egen lösning som fungerar internt, men ibland misslyckas utbytet av data mellan olika system. Meddelanden som skickas till postlistan GUSKELOV ska följa MIME-standarden (RFC 1521, RFC 1522). Förhoppningen är att ÅÄÖ ska fungera för postlistan GUSKELOV, men om de ser oläsbara ut hos dig, går det säkert att klura ut en lösning. Prata i första hand med din lokale systemadministratör och/eller din nätleverantör. Hjälper inte detta, så skriv till . * B. Om datanät i allmänhet ** B1. Vad är elektroniska motorvägar? Den amerikanske presidenten Bill Clinton och vicepresident Al Gore driver aktivt frågorna om en amerikansk nationell infrastruktur för information, populärt kallat Information Highways, eftersom det liknar de enorma satsningarna på landsvägsnätet tidigare under 1900-talet. En av de första åtgärderna var att Clinton sommaren 1993 skaffade sig elektronisk post på adressen . Eftersom regeringen Bildt inte ville vara sämre, skaffade den sig våren 1994 elektronisk post på och tillsatt en IT-kommission (ITK), där IT betyder informationsteknologi. En inte ointressant egenskap hos ITK är att den förvaltar en eller flera miljarder kronor ur de nedlagda löntagarfonderna. Regeringen Carlsson har övertagit samma e-postadress. Svenska media har börjat tala om elektroniska motorvägar, men ännu är det väl ingen som riktigt vet vad det uttrycket betyder. Kanske är det inte motorvägar, utan cykelvägar vi behöver -- men alla liknelser har ju sina begränsningar. Helt klart är att datakommunikationen under de senaste tio eller tjugo åren har utvecklats enormt, från rena framtidsdrömmen till något användbart. Förhoppningsvis är postlistan GUSKELOV ett led i den utvecklingen. ** B2. Vad är Internet, RFC och TCP/IP? De datanät som i dag används mest av Lysator och Linköpings Universitet kallas tillsammans Internet. Några alternativ och komplement till Internet beskrivs i frågorna B3--B6. Internet är inte ett datanät, inte en organisation och inte ett företag, utan ett samarbete mellan olika datanät, ungefär som "det internationella telefonnätet" är ett samarbete mellan olika länders televerk och "det europeiska järnvägsnätet" är ett samarbete mellan järnvägsbolag i olika länder. Vid fråga B7 nämns några svenska datanät som "ingår" i Internet. Gemensamt för hela Internet är den signaleringsteknik som används och sättet att skriva adresserna. Dessa konventioner beskrivs av dokument som börjar som förslag och röstas fram till att bli standarder. Inom Internet kallas förslagen för RFC, requests for comments, och numreras från 1 (april 1969) till 1609 (mars 1994). Formatet för elektroniska brev inom Internet regleras av RFC 822 (augusti 1982). Alla RFC finns tillgängliga på nätet. Internet utvecklades först som Arpanet inom amerikanska försvaret, som ett sätt att upprätthålla kommunikationen efter ett kärnvapenkrig. Så småningom knoppades de militära delarna av i Milnet och de civila delarna blev Internet, men tekniken är densamma. Internet är mer än bara elektronisk post. Filer kan överföras med FTP (RFC 959); man kan koppla sig till andra datorer med Telnet (RFC 854) för att köra program där, givet att man har rättigheter; man kan söka information i Gopher-menyer och World Wide Web med program som Mosaic (ännu ej standardiserat); man kan prata strunt i IRC (RFC 1459), Internets motsvarighet till heta linjen; man kan till och med göra utsändningar (RFC 1301) av rörliga färgbilder, populärt kallat Internet-TV. Samtliga dessa tjänster bygger på en grundläggande signaleringsteknik, ett protokoll, som kallas TCP/IP (IP betyder Internet Protocol). Allmänna beskrivningar av Internet ges i RFC 1462 "What is the Internet?" och RFC 1463 "Introducing the Internet -- A Short Bibliography of Introductory Internetworking Readings for the Network Novice". ** B3. Vad är UUCP, Euug och Usenet News? Äldre än Internet och TCP/IP är ett protokoll, en signaleringsteknik, som kallas UUCP och använder vanliga modem som ringer upp varandra. Kännetecknande är att UUCP arbetar satsvis, medan modemen har kontakt, typiskt vid något tillfälle under natten när telefontaxan är lägre. Detta lämpar sig för elektronisk post, men inte för de övriga tjänsterna som Internet erbjuder. Även TCP/IP kan använda modem, men förutsätter då kontinuerlig kontakt, kanske hela arbetsdagen. Elektronisk post kan utan hinder skickas mellan UUCP och Internet; både brevformatet och adresserna är gemensamma, så man brukar tala om Internet-post även inom UUCP. Det är vanligt att små företag börjar med billig UUCP för att senare övergå till dyrare TCP/IP och Internet. Jämställt med elektronisk post är postlistor som GUSKELOV och de elektroniska forum eller konferenser som kallas Usenet News. Usenet News har bortåt 5.000 ämnesrubriker som tar upp allt från programspråk till matlagning. Deltagarna kan fritt skriva inlägg och kommentera varandras inlägg. Usenet är en amerikansk samarbetsorganisation för UUCP och dess europeiska motsvarighet kallas Euug, med avdelningen Euug-S i Sverige. En organisation måste fortfarande vara medlem i Euug-S för att förmedla Usenet News. ** B4. Vad är OSI och X.400? Oberoende av utvecklingen inom Internet har Förenta Nationernas Internationella Standardiseringsorganisation ISO utvecklat en egen standard för datakommunikatoin, kallad OSI, och inom denna en standard för elektronisk post, kallad X.400. Dessa standards kan köpas från Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS). Dessa standards skiljer sig från de som används inom Internet. Det finns visserligen sätt att överföra elektroniska brev mellan systemen, men sättet att skriva adresserna skiljer sig, så man måste eventuellt trycka sin adress på båda sätten på sitt visitkort. De adresser som anges för statsministern, Aktuellt, Rapport, Corren och universiteten gäller för Internet. I Sverige tillhandahålls elektronisk post enligt X.400 av Telia. ** B5. Vad är Memo? Oberoende både av utvecklingen inom Internet och OSI har Volvo och Ericsson utvecklat ett eget system för elektronisk post, kallat Memo. Detta system ansluter i dag de flesta svenskar som har e-post. Memo följer ingen allmänt tillgänglig standard, utan bygger på den egenutvecklade programvaran. Det finns sätt att överföra elektroniska brev mellan Memo och Internet, som är överkomliga jämfört med X.400. Många inom Ericsson och Volvo har Memo-adresser på sina visitkort. ** B6. Vad är BBS och Fidonet? En BBS (Bulletin Board System) är ett mindre konferenssystem som vanligen drivs av en dataamatör. Hans vänner kan ringa in med modem för att läsa meddelanden och skriva kommentarer, eller för att hämta filer. Fidonet är ett samarbete mellan sådana BBS:er, där den ena automatiskt ringer upp den andra om natten för att överföra brev och meddelanden. Det hela liknar UUCP, men använder en annan signaleringsteknik. Det finns många svenska användare av Fidonet och det finns sätt att utväxla brev mellan Fidonet och Internet. Sådan verksamhet bedrivs bland annat av Chalmers Dataförening (CD). ** B7. Vad är Sunet, Swipnet, Tipnet och Transpac? Först att använda TCP/IP och Internet i stor skala i Sverige var det svenska universitetsdatanätet Sunet, som byggdes upp i sin nuvarande form 1988. I dag används höghastihetslinjer mellan universiteten och de tekniska högskolorna, exempelvis 34 Mbit/s mellan KTH i Stockholm och Linköpings Universitet, och linjer i mellanklassen till de mindre högskolorna, exempelvis 64 kbit/s till högskolan i Örebro. Sunets nätcentrum vid KTH är en aktiv del av det europeiska ryggradsnätet Ebone, som står i förbindelse med de amerikanska delarna av Internet. Anslutning till Sunet är förbehållet universitet, högskolor och forskningsinstitutioner. Andra myndigheter, företag och privatpersoner är hänvisade till att anlita någon av de fristående nätleverantörer som finns. Swipnet, som ägs av Tele2, är den äldsta av dessa. En annan är Tipnet som drivs av konkurrenten Telia. En tredje leverantör är franska bolaget Transpac som nyligen etablerat sig i Ronneby i Blekinge. Gemensamt för dessa tre är att de är stora och främst vänder sig till storföretag. Intressanta alternativ är Nätverk C i Uppsala och Kuai i Hofors, som i första hand vänder sig till mindre företag och privatpersoner. Samtliga nätleverantörer bör kunna erbjuda TCP/IP och Internet över hyrda ledningar, TCP/IP över uppringande modem, samt UUCP över modem. * C. Om datanät i Östergötland ** C1. Vad är Lysator? Lysator är en ideell föreningen av studenter och anställda vid Linköpings Universitet. Den bildades 1973 och har nu 1994 över 400 medlemmar. Tillsammans med två andra föreningar finns Lysator i Q-huset, en röd barack på universitetsområdet Valla. Föreningen stöds ekonomiskt av flera institutioner vid universitetet och genom donerad utrustning av ett antal företag. Fler donationer mottages tacksamt. Inom Lysator drivs en rad namnkunniga projekt såsom LysKOM, Svensk-MUD, RydNet, Science Fiction-arkivet och Projekt Runeberg. Lysators styrelse nås elektroniskt på , på telefon 013-12 64 98 och på postadressen Lysator Universitetet 581 83 Linköping ** C2. Vad är den östgötska IT-kommissionen (ITKE)? Som ett lokalt komplement till regeringen Bildts nationella IT-kommission (ITK), bildades våren 1994 en östgötsk IT-kommission, förkortad ITKE (E är Östergötlands länsbokstav). ** C3. Vad är Datastradan? Datastradan är sedan länge en årlig bilaga till tidningen Östgöta Correspondenten. Den handlar om databranschen i västra Östergötland, som vuxit fram runt företagen Datasaab i Linköping, Facit i Åtvidaberg och Luxor i Motala. Detta är den aktivaste dataregionen i Sverige utanför Storstockholm. Namnet Datastradan anspelar på motorvägen E4 (gamla riksettan), som löper genom Östergötland, och är alltså mycket äldre än det sentida pratet om informationsmotorvägar. ** C4. Vad är RydNet? I studentbostäderna i Linköpingsförorten Ryd har Lysator tagit initiativet till Sveriges första datanät i ett bostadsområde. Detta går under namnet RydNet. RydNet invigs officiellt den 1 september 1994 av utbildningsminister Per Unckel, som ju också är östgöte. RydNet använder koaxialkabel med eternät i 10 Mbit/s, samma teknik som i vanliga kontorsnät. En radiolänk i 1 Mbit/s förbinder RydNet med Lysators datorer vid universitetet. ** C5. Vem finns på datanäten? Inom Östergötland finns för närvarande (21 okt 1994) 58 stycken registrerade "domäner" (huvudorganisationer) för elektronisk post genom Internet. Motsvarande siffror för Örebro län och Värmland ligger under 25 stycken vardera. Detta indikerar om något vår regions försprång, även om vi inte kan mäta oss med Stockholm. Här är listan över de östgötska adresserdomänerna. Telefonnumren och de elektroniska postadresserna avser kontaktpersoner för datanätet, som ju inte nödvändigtvis är officiella talesmän för organisationen. AB Stafsjö Bruk 011-393100 S-618 95 Stavsjö postmaster@stafsjo.se ALP Data i Linköping AB 013-137600 Linnegatan 14, S-582 25 Linköping thomas@alp.se Amiga User Group 013-172267 Box 11055, S-580 11 Linköping staff@augs.se Avbrottsfri Kraft AB 013-210330 Teknikringen 1, S-583 30 Linköping postmaster@akraft.se Berzeliusskolan i Linköping 013-207440 Box 3129, S-580 03 Linköping postmaster@berzelius.se Bildbehandling AB 013-140000 Box 6117, S-580 06 Linköping bjorn@bild.se Connova produktkonsult AB 0141-55000 Östra hamngatan 3, S-591 37 Motala postmaster@connova.se Contexvision AB 013-102480 Engelbrektsgatan 22, S-582 21 Linköping postmaster@contextvision.se D-Forum AB (KL-Data) 013-102260 Box 195, S-581 02 Linköping yngve@kldata.se EPACT AB 013-212000 Teknikringen 2B, S-583 30 Linköping postmaster@epact.se Eklof AB 011-129000 Box 773, S-601 17 Norrköping postmaster@eklof.se Erda Utvecklingsteknink AB 013-114075 S:t Larsgata 12, S-582 24 Linköping postmaster@erda.se FFV Aerotech AB 013-231000 FD10, S-581 82 Linköping postmaster@ffv.se FOG Data AB 0141-16500 Box 43, S-591 21 Motala postmaster@fogdata.se Facit AB 0120-81000 S-597 80 Åtvidaberg postmaster@facit.se Försvarets Forsknings Anstalt 013-118000 Box 1165, S-581 11 Linköping mek@foa.se GoldPen Computing AB 013-106151 Platensgatan 1, S-582 20 Linköping postmaster@goldpen.se Gothia ADB AB 013-129040 Box 3072, S-580 03 Linköping postmaster@gothia.se IDA Systems AB 013-146780 Box 576, S-581 07 Linköping hazze@idasys.se IDOK AB 011-101822 Box 2140, S-600 02 Norrköping postmaster@idok.se Indic AB 011-121011 Hospitalsgatan 20, S-602 27 Norrköping Jonas.Petersson@indic.se Industrial & Finance Systems AB 013-201500 Teknikringen 5, S-583 30 Linköping postmaster@lkp.ifsab.se Innovativ Vision AB 013-213641 Teknikringen 1, S-583 30 Linköping paul@lysator.liu.se JET Consulting AB 011-137722 Box 2289, S-600 02 Norrköping postmaster@jetcon.se Klosterdata Utbildning AB 013-145200 Klostergatan 66, S-582 23 Linköping postmaster@kloster.se Kriminalvårdsverket 011-193000 S-601 86 Norrköping postmaster@kvv.se Landstinget i Östergötland-Hälsouniversitet 013-224357 S-581 85 Linköping ChrLj@hugin.liu.se Licensdata AB 013-156130 Sätervägen 5, S-581 02 Linköping postmaster@licensdata.se Linköpings Universitet 013-282390 S-581 83 Linköping postmaster@liu.se Mandator Syd AB 013-114180 S-582 24 Linköping postmaster@syd.mandator.se Norrköpings Kommun 011-152693 Koncernenheten, S-601 81 Norrköping postmaster@norrkoping.se Norrköpings Tidningars AB 011-200000 Stohagsgatan 2, S-601 83 Norrköping postmaster@ntnorrk.se Nya Folkbladet Östgöten 011-186420 Idrottsgatan 12, S-601 84 Norrköping postmaster@folkbladet.se OPQ Systems AB 013-211090 Teknikringen 1, S-583 30 Linköping roger@opq.se Office Filbyter AB 013-242800 Box 460, S-581 05 Linköping postmaster@office.se Omnisys Instrument AB 013-422286 Linnigatan 31, S-413 04 Göteborg postmaster@omnisys.se PBN Elektronik AB 013-136797 Vretagatan 15, S-582 37 Linköping pbn@pbn.se Palmer System AB 013-133385 S-582 24 Linköping postmaster@palmer.se Pitch Kunskapsutveckling 013-134545 Platensgatan 1, S-582 20 Linköping postmaster@pitch.se Privatperson 011-165016 Apelgatan 2 2 tr, S-602 15 Norrköping postmaster@almroth.pp.se Privatperson 011-161627 Smedjegatan 4 B, S-602 19 Norrköping kjm@norrk.pp.se SAAB Aircraft Division 013-182335 S-581 88 Linköping pojak@air.saab.se SECTRA Secure Transmission AB 013-235214 Teknikringen 2, S-583 30 Linköping tcp@sectra.se SIGNUM Support AB 013-214600 Teknikringen 1, S-583 30 Linköping bertil@signum.se SMHI 011-158000 S-601 76 Norrköping postmaster@smhi.se SNMP Research Europe 013-211881 Teknikringen, S-583 30 Linköping postmaster@snmp.se Saab Missiles 013-286000 Bröderna Ugglas gata, S-581 88 Linköping Alf.Westerdal@missiles.se Scandinavian System Support AB 013-111660 Ågatan 4, Box 535, S-581 06 Linköping sveer@sssab.se Sillicon Contructions Sweden AB 013-213563 Teknikringen 2, S-583 30 Linköping postmaster@sicon.se Sirius Software 013-50479 Lövsättersvägen 10, S-585 98 Linköping micke@sirius.se Sjöfartsverket 011-191344 S-601 78 Norrköping bjorn@sjov.se SoftLab AB 013-102465 Borgmästaregatan 6, S-582 23 Linköping Johan.Sorliden@softlab.se Statens Geotekniska Institut 013-115100 S-581 93 Linköping postmaster@geotek.se Statens Invandrarverk 011-156275 AU/ADB Byrån, Box 6113, S-600 06 Norrköping postmaster@siv.se Statens Väg o Transportforskningsinstitut 013-204000 Olaus Magnus v. 37, S-581 95 Linköping postmaster@vti.se UI Design AB 013-115540 Ågatan 31, S-582 22 Linköping postmaster@uidesign.se Victron AB 013-210330 Teknikringen 1, S-583 30 Linköping Gert.Kindgren@victron.se Östgöta Correspondenten 013-280000 S-581 89 Linköping postmaster@corren.se * SLUT PÅ FRÅGOR OCH SVAR OM POSTLISTAN GUSKELOV